Gigjobb – allt du behöver veta

Du kanske har hört talas om och läst om gigekonomi och gigjobb de senaste åren? Men vad innebär det egentligen och varför behöver man bry sig om det? Vi reder ut begreppen.

Mobiltelefon ligger på bord med blå bakgrund.

Uttrycket ”gig” är ett engelskt slangord för påhugg och har sitt ursprung i musikbranschen där musiker fick sin lön direkt efter jobbet de utfört – sitt gig. Idag används det som ett samlingsbegrepp för en flexibel arbetsmarknad som kännetecknas av korta och tillfälliga jobb.

Så stort är gigekonomin i världen

Enligt en rapport från McKinsey Global Institute har omkring 162 miljoner människor i Europa och USA någon form av gigjobb, vilket innebär 20-30 procent av den arbetsföra befolkningen. I Sverige ligger den siffran på 28 procent och man spår att den kommer fortsätta öka inom alla yrkeskategorier. Ofta relateras gigekonomin till startupbranschen där man skapat smidiga plattformar för gigjobb men det existerar alltså i många olika branscher på alla nivåer, från enklare extraarbeten till seniora uppdrag.

För- och nackdelar med gigjobb

Enligt SEB:s rapport Välfärdsbarometern 2018 skulle en av fyra föredra att vara frilansare om de hade möjlighet att välja fritt och det är framförallt män och unga som är positivt inställda. De flesta tilltalas av flexibiliteten och att kunna byta jobb och karriär. Att själv kunna styra över sitt arbete och få variation är mycket värt för många. Det är dessutom ett bra sätt att fasa in och ut sig från arbetsmarknaden. En bonus är att många upplever att den egna produktiviteten höjs i jämförelse med att ha en tillsvidareanställning.

Här är några fördelar med gigjobb:

  • Du bestämmer själv hur mycket och i vissa fall när du vill jobba.
  • Du får erfarenhet av många olika branscher och arbetsplatser.
  • Du får mycket variation.
  • Du möter många nya människor och kan skapa viktiga nätverk.

Men det finns förstås även baksidor med arbetsformen. Enligt SEB:s rapport uppfattar många att gigjobb innebär sämre ekonomisk ersättning vid sjukdom och arbetslöshet, att det kan bli svårt att ta lån och att pensionen blir lägre. Det blir också svårt för den som vill planera sitt arbete långsiktigt och värdesätter trygghet. Men trots detta anser ändå många att det är ett bra sätt att kunna leva det liv man vill leva.

Vilka är gigjobbarna?

Gigjobbare består av frilansare, fristående konsulter, tillfälligt anställda och extrajobbare och är fortfarande vanligast i branscher som IT, media och digital kompetens men det sprider sig snabbt till andra områden. Man har också kunnat se att det blivit allt vanligare att personer i 45-årsåldern och uppåt lämnar sina fasta anställningar för att istället arbeta uppdragsbaserat. Många har då hunnit skaffa sig nätverket och erfarenheten som krävs för att kunna arbeta vidare själv och kan på så sätt bättre styra över sitt eget arbete.

Hur kan företag attrahera gigjobbare?

För många företag blir det allt viktigare att kunna ställa om snabbt och där spelar flexibel arbetskraft en viktig roll. Men hur blir man då en attraktiv arbetsgivare även för egenföretagare och olika typer av tillfälliga arbetstagare?Jo, det finns några bra saker att tänka på. Det handlar dels om employer branding, alltså hur företaget uppfattas som arbetsgivare för potentiella, nuvarande och tidigare anställda. Företag med ett gott rykte som arbetsgivare attraherar gigjobbare enklare än företag som är okända eller de som har ett mindre bra rykte. Det är också viktigt att skapa en inkluderande miljö som gör att gigjobbare känner sig som en del av teamet och trivs på sitt uppdrag. Det bidrar till goda relationer som kan leda till återkommande samarbeten och att fler får upp ögonen för företaget som en bra uppdragsgivare.

Nyfiken på vilka gigjobb som är aktuella  just nu? Ta en titt på våra lediga konsultuppdrag.