Att prestera på topp – hur går det till?

Vad behöver vi ta kommando över idag om vi vill ha ett arbete imorgon och vilka är de största förändringarna människan kommer att möta i och med framväxten av artificiell intelligens? Det var bara några av frågorna Kelly Tainton - entreprenör inom neurala nätverk - besvarade när Amendo träffade honom.

Prestation – en allt viktigare faktor 

Idag ställs det allt högre krav på våra hjärnor och det räcker inte längre med att vi enbart tar i så att vi spricker. Problemet, menar Kelly, grundas i att vi ständigt förväntas anstränga oss mer och ge ”det där lilla extra”. Men att kunna prestera på topp handlar inte om att köra fullt ut hela tiden. Hemligheten i att överleva under ökade informationsflöden ligger i att lära sig se mönster, vilket innebär att man lär sig höja blicken och urskilja vad som är viktigt – i vilken given situation som helst! 

Högpresterande individer arbetar inte under lägre arbetsbörda än sina kolleger, de arbetar med högre precision. Tittar man forskningsmässigt på dem ser man att det starkaste ingångsvärdet är ”minsta ansträngning för högsta utdelning” – en diskurs inom FLOW som kallas effortless attention. Det är när vi befinner oss i detta tillstånd som vi presterar som bäst och samtidigt upplever njutning, friktionsfrihet och motivation. 

I dagens samhälle är det en helt annan personlighetstyp som blir högpresterande.

– Metastudier visar att det inte längre nödvändigtvis är de personer som har högst betyg eller som aldrig misslyckas som blir högpresterande på dagens arbetsplatser, säger Kelly Tainton.

Han menar att tydliga mönster pekar på att det är den som snabbast lär från misstag och släpper idéen om att ha kontroll som lyckas bäst i anpassningen till den exponentiella utvecklingstakten. Det är ett slags mindset som genererar stora effekter på den individuella utvecklingspotentialen i arbetslivet. Sedan kan man aldrig komma ifrån det faktum att läsande och utbildning tränar hjärnan på ett strukturerat sätt som ger faktiska, anatomiska förändringar som optimerar överlevnad och anpassning. Det räcker därmed inte med att bara vara en skön säljartyp som skjuter från höften och googlar sig igenom livet.

Högre prislapp på social interaktion

Närhet och imitation har aldrig varit så viktigt som nu.

– För varje individ gäller det att träna upp en radar efter det som är aktuellt och trendar samtidigt som man bygger upp en stark bas av kunskap och vetenskapliga fakta, säger Kelly Tainton. 

Han menar att människan måste skapa lärande genom upplevelse av egna trials-and-errors i kombination med andra individers resonemangsprocesser. Det är endast så man skapar sig en genuin förståelse för saker och ting. 

Lärande i arbetet kräver idag uppdatering och anpassning i allt högre grad. Interaktionen människor emellan har därför fått ett högre värde – prislappen på den sortens förmåga och kompetens ökar snabbt – medan tjänster präglade av hög automatik, förutsebarhet och ensamhet blir alltmer lättkopierade och digitaliserade. Allt digitaliserat blir billigare dag för dag. Vi vill inte betala för det digitala, det ska bara finnas där – betalningen sker därför istället via våra hjärnor och uppmärksamhetssystemet. Det är därför det heter ”to pay attention”. 

Morgondagens kompetens 

Framtiden för Sverige ligger därför i hur vi lyckas ta tillvara individers förmåga att tänka smart och skapa lösningar som genererar nytta. Det digitala ska finnas där för att hjälpa oss att bli än mer mänskliga och analoga – inte beroende. Kelly menar att det är här något drastiskt måste ske. Vi är skapta för ständig kreativitet och problemlösning och all genialitet börjar med en koppling i hjärnan – som skapats via närhet till andra och delning av tankar, känslor och idéer. Hamnar man inte innanför detta biokemiska lärandeklimat blir det allt svårare att hänga med och överhuvudtaget leverera något av värde – något att ta betalt för. 

Det är kring detta framtidens ledarskap ska kretsa – hur man riggar en miljö för optimalt lärande i framtidens kompetens. Kompetens är inte längre ”klassisk”, den uppstår hos dem som lär sig se vad som som är viktigt och när, kan nörda ner sig vid behov, observera nyhetsvärde och skapa spänning och uppmärksamhet baserat på vetenskapen om hjärnan. Det är så bra businessidéer, unicorns, arbetsglädje och god hälsa skapas.